Jukolapremiären

På en torsdag i juni lämnade bilarna Konsum Krysset och det bar av mot Finland. Första- och andrasträckslöparna i Venlakaveln var tvungna att åka en dag innan för att hinna till sin start. Båtresan gick bra och efter en fyratimmars lång bussfärd så kom vid äntligen till arenan.

Så fort man kom dit märkte man att Jukola är något extra för finländarna, man såg att allting var välgjort och genomtänkt. Arenan, som var väldigt stor och bredde ut sig på ett flygfält, hade omklädningsrum i tält, tio tillfälligt uppbyggda bastustugor, många olika mattält och ett litet ”O-ringentorg”. För mig som aldrig varit på Jukola så blev det en stor kontrast jämfört med Sveriges lilla Tiomila.

Efter en iskall första natt i tältet och en dyr frukost så var det dags för start på Venlakavlen med mig på första sträckan. Jag hade aldrig tidigare sprungit en förstasträcka och även det blev en stor kontrast. Med en pirrande kropp av nervositet stod jag där på startlinjen när startskottet ljöd och försöka att inte försvinna i folkhavet. Så många personer som det var i skogen när jag sprang har jag aldrig sett i en och samma skog förut. Det var en obeskrivlig känsla att springa där med alla människor och försöka att hitta sin gaffel. När jag till slut kom i mål var jag helt slut och lite less över mitt lopp men den härliga känslan av det jag precis upplevt tog snabbt över.

När alla våra starka tjejer hade tagit sig ut och tillbaka i de finska skogarna (och den inte så fina terrängen) så hamnade våra lag på placeringarna 221, 343 och 411. Extra eloge till Ingela som sprang två sträckor i sitt lag för att bli godkända. Sen började den långa natten och Jukolakaveln. Med en lika mäktig start på herrarnas kavel så sprang vårt starka lag under en natt där solen aldrig gick ner. Laget kom till slut in på en 294:e plats och det betydde att alla klubbens lag tog sig i mål som godkända (bra jobbat!).

Efter några timmars väntande och lite bastande så rullade bussarna in på flygfältet för att ta oss till Åbo och färjan hem. Väl på färjan fick vi avnjuta en god och lyxig buffé (även fast jag själv föredrog barnbuffén 😊) där många tog flera rundor på förrätt, huvudrätt och efterrätt. Efter den otroliga middagen som gjorde en proppmätt så bar det av mot dansgolvet för än var natten ung. När jag till slut la mig så somnade jag innan huvudet träffade kudden efter denna roliga men utmattande helg. Även fast man inte fick så många timmars sömn så är Jukola absolut något jag kommer att åka på igen.

//Svea